Just nu är ”skipping breakfast” på tapeten. Ät middag och sen ingenting förrän lunch nästa dag. Anhängarna använder inte argument som snooze-vänlig diet utan lutar sig mer åt idén om att vi mår bättre om vi bara äter under 6 av dygnets 24 timmar. Om våra framtida frukostar därmed är i fara låter vi vara osagt. Vi pratar nämligen hellre lunch.
För oss är lunch ett samlingsnamn för näring, paus, gemenskap och motivation. För oavsett om man äter frukost eller inte behöver man fylla på energi någonstans kring tolv. Fem koppar svart kaffe räcker inte. Inte heller en bulle eller en proteinbar. Kroppen och knoppen (vilket egentligen är samma sak) behöver mer för att hålla igång.
Vissa system behöver kolhydrater, andra protein, fett och mineraler. Och det är komplicerat. Anonyma spårämnen minglar runt med mer välkända substanser som till exempel E- och C-vitamin. Och vem orkar ha koll på att för lite D-vitamin försämrar upptaget av kalcium, att molybden behövs för omsättningen av proteiner och att B2 är bra för sårläkning men även hjälper levern att bryta ner gifter? Det är en djungel. Nästan omöjlig att hitta i. Men om vi stoppar i oss rätt saker (tänk färgglatt och varierat) hamnar allt där det ska. Och vill du underlätta kroppens komplicerade processer ännu mer är lite socialt häng och en lunchpromenad också bra. Både på kort och lång sikt.